Donnie Darko.
Jösses.

Jag blir inte så värst rädd av filmkaraktärer. Jigsaw från SAW kan man fnissa åt även klockan halv fyra på morgonen, likaså med Leatherface ur motorsågsmassakerna. Inte ens den obetitlade mannen ur Mordum kunde få håret att resa sig.
Men Frank.
Herrejösses.

Darkos fantasivän Frank informerar honom i filmens start om att världen kommer att gå under om 28 dagar. Den stora mördarkaninen nöjer sig inte med att strypa åt snaran runt världens hals, utan jagar Darko till att göra de mest obetänkeliga saker. Filmen dinglar mellan vad som är en vanlig tonårspojkes morbida drömmar till vad som är verklighet med otrolig fingertoppskänsla. Vart drar men gränsen mellan sinnesnärvaro och frånvaro? Vem är Frank och varför jagar han efter Darko? Inte för att jag är något vidare på att skriva ut filmhandlingar vid en morgontid som denna, men snacka om film. Den pälsbeklädda varelsen säger åt Darko att göra onda saker, men när han utför dem kommer det väldigt bra saker ur dem. Är han verkligen bara en del av Donnies Schizofreni?

Jag ligger otroligt chockad i sängen för tillfället och undrar vart i min filmlista jag ska placera Darkos liv. Kanske är det bara en tillfällig åsikt, och jag kommer att få vrida och vända på filmen väldigt länge innan jag bestämmer någonting, men Donnie Darko sitter för tillfället med en pinne och försöker peta ner Forrest Gump från förstaplatsen. Jo, du läste rätt. Donnie Darko kommer möjligtvis att peta av Gump av tronen. Jösses vad Frank skrämde mig. Om målet med att sätta sig framför burken och kika på film en kväll är att väta byxan konstant i runt två timmar har jag hittat filmen för just ditt mål. För dig som är lite mer normal är det bara en helgrym film. Se den innan kaninjäveln knackar på i ett psyke nära dig.